Myssans

Ja det drar ihop sig allt med inför starten på VV..
imorgon är det en vecka till premiären.. känns väldigt konstigt att gå tillbaka dig.. vad ska alla andra säga och tycka? pirrigt värre är det men jag måste ta tag i mitt viktprobem, precis som alla andra som går dit och det överväger mera än att oroa mig för ev kommentarer från andra medlemmar. jag försöker att se mig i målvikt igen.. och jag har ju en hel garderob med kläder som jag älskar som jag SKA komma i igen =) jag peppar mig sakta men säkert.

Samtidigt så grubblar jag över varför jag gått upp i vikt. visst jag är ju fullt medveten om att det beror på att jag äter mer än vad jag rör på mig.. men det är ju ett matberoende att bli av med, inte bara överflödigt fett. jag tycker att det är lättare att gå ner i vikt än att ändra invanda mönster i livet, som tex en chipsskål till helgen eller ännu oftare för det. likaså att förstå hur jag ser ut under tiden som jag går ner i vikt. förra gången när jag var med så ville jag inte se mig i spegeln, då jag bara klandrade mig med negativa kommentarer. nu tänker jag att iaf en gång i veckan titta noga i spegeln för att se förändringarna och försöka få en så realistisk bild som möjligt över hur jag ser ut.

nej som sagt, mera peppning blir det till att våga gå dit med mycket skam och skuldkänslor. men det är ju ändå tur att VV finns och den underbara konsulenten som är tierp =) för jag vet att jag klarar det igen.
däremot är det svårt att veta hur min medicinering påverkar min viktminskning, men jag måste försöka och kämpa iaf. Varje hekto som jag går ner är bättre än att jag inte vågar ta steget till VV och därmed forts att gå upp i vikt..

See you..

Kom på mig själv för några dagar sedan att "gud! jag har ju en blogg att skriva i" =) så jag gjorde några tappra försök att uppdatera bloggen från min mobil, men jag lyckades inte. jag kan lägga upp en rubrik men inte lägga in text i själva bloggen.. skumt! så nu gör jag ett nytt försök men vid datorn istället.

Det har hänt väldigt mycket på sista tiden! mycket som jag kommer att gå in mera på så småningom, men jag vill inte gå in på allt i detalj just nu.
Men jag har dragit mig själv till flera läkare och slutligen fått en dom, om än något smärtsam.. "kronisk sjukdom med livstids medicinering".. den är kanske inte så allvarlig som den låter men ändock.
Det känns skönt på ett sätt att få det fastställt och att det inte är jag som är inbillningssjuk eller liknande men samtidigt så vänds hela livet upp och ner på något sätt..
helt plötsligt ska jag dagligen ta mediciner för resten av livet. känns ju väldigt konstigt att ha en egen dosett. jag har ju själv jobbat i  vården tidigare och vart till många vårdtagare som haft dosetter/apodos, men ingen som vart under ca67år. och jag är ju inte så gammal, bara 25..
visst jag måste ju inte ha dosett men jag vet ju med mig hur virrig jag är med mediciner,"har jag tagit medicinen idag eller inte?!". jag kommer ju inte ens ihåg att ta dom där fiskleveroljetabletterna.
i och med läkarbesöket den 20december så vart inte denna julen som jag hade tänkt.. visst har jag ju vetat med mig att jag inte har mått bra på länge men det vart ändå konstigt på något vis.

Julaftonen började med risgrynsgröt och skinkmacka med sambon, våra barn och min lillebror som bor här just nu. sedan kom tomten på fm och efter tomtensbesök öppnade vi julklapparna som fanns under julgranen. sedan lekte barnen med alla nya saker och var lyckliga medan jag vilade för att jag var så trött. sambon lagade jullunch i köket och sedan åt vi alla julmat ihop. någon timme efter åkte sambon och barnen till barnens farmor och farfar för att fortsätta julfirandet där, men jag blev kvar hemma. jag orkade knappt ta mig ur sängen - totalt utmattad! så julaftonen tillbringade jag själv hemma i soffan.

juldagen kom och jag och barnen gick över till våra grannar en stund. en mycket bättre dag än julafton. jag kände mig ritkigt pigg och alert, vilket är skönt att sådana dagar kommer emellanåt. på kvällen umgicks jag med bästaste grannen H, först hos henne och sen gick vi över till mig. Sambon åkte på fest.. H och jag sjöng sing it som jag fick i julklapp och sedan spelade vi L´s cars WIIspel som han fick i julklapp och inte kunde jag i min vildaste fantasi tro att det var såå roligt =) vi skrattade så tårarna rann och jag fick jätteont i magen. det var precis vad jag behövde efter allt den senaste tiden. det är så underbart att umgås med H för hon ger mig alltid en massa ny energi =) med henne kan jag bara få umgås med och när jag vill får jag prata om bekymmer eller annat. känns så skönt att ha en vän som henne! <3

idag är det annandag jul och jag vaknade med migrän. jag vet inte om jag får blanda min migränmedicin med medicinen som jag tar nu så jag lät bli. sov till klockan var 13, dvs 13h.. välbehövligt! sedan tvingade jag mig ur sängen för att hjälpa sambon och barnen iväg på ytterligare ett julfirande hos barnens farmor och farfar. även denna gång stannade jag hemma. det brukar alltid vara jättekul där eftersom detta är en tradition som jag vart med på i flera år. men som jag mår nu så orkar jag inte med ca 20pers i flera timmar och allt ljud som blir. och med huvudvärken som jag vaknade med så var det helt uteslutet, tyvärr.
jag tog mig i kragen och gick till konsum och inhandlade lite onyttigheter. när jag kom hem tog jag ett varm bubbelbad med ansiktsmask och sedan myste jag ner mig i soffan med det jag inhandlat. kändes rätt skönt att komma ut och gå en liten snabbvända, vilket jag inte gjort på månader!

just nu sitter jag och peppar mig själv för att våga ta steget tillbaka till viktväktarna igen. jag har aldrig vägt såhär mycket någonsin (förutom när jag var gravid och väntade L). förra gången jag var med i VV gick jag ner 19kg och nu vill jag gå ner ca 25kg tror jag att det är.

nu ska jag titta runt på viktväktarnas hemsida och peppa mig ännumera =) ha det så bra sålänge!