Övning ger färdighet?
När jag var på Birka kryssningen med dom bästa insåg jag hur mycket jag njöt av först och främst deluxe hytten och dess utsikt över skärgården. Likaså när vi solade och badade på båten. Jag kände för en gångs skull, och för första gången dessutom, att jag fylldes med energi till tusen. visserligen kändes det som att det var ett stort hål att fylla men att det gick fort att fylla på mycket energi.
Likaså idag när Ludde och Molly lekte tillsammans på tomten och jag satt i solen och drack mitt morgon te, några timmar sen flyttade jag en träbänk och satte mig under äppelträdet och njöt över att höra glädjen över att L & M lekte och hade så kul tillsammans, solen och att höra fågelkvitter!
jag hörde fågelkvitter utan att koncentrera mig! kändes helt naturligt och det var en oerhörd stor och stark känsla!
det här kanske låter som en självklarhet för er eller varför inte som att jag är konstig som inte alltid känner såhär. men det var precis det här som min läkare, sjukgymnast och psykolog sa att jag skulle göra.
visst jag gjorde det men kände ingenting och tyckte att det var enormt frustrerande att sitta still och lyssna efter nåt j**la fågelkvitter, jag som hade så mycket att göra. vila kan jag göra i graven!
det var min livsfilosofi då, när jag var mitt uppe i min utbrändhet! emellanåt trillar jag ner i hålen som är en början till att bli utbränd igen men jag försöker allt jag kan för att ta mig upp direkt och inte falla djupare.
att få njuta av barnens skratt, solen och fågelkvitter som kommer spontant är ett stort framsteg i mitt liv!
